Ungefär en gång i veckan så kommer det en våg av tvivel över mig,

Jag vet ju att jag kommer klara det och jag vet ju att jag vill göra detta men dessa tankar avlöses av tankar fulla av rädsla och en tryckande känsla över bröstet.

och sen är det ju faktiskt så,

OM nu detta inte skulle funka så står faktiskt bruket kvar och än så länge, och i 7 månader framöver så är jag faktiskt fortfarande anställd.

Jag börjar tänka på mitt liv, öppettiderna, hur kommer öppettiderna påverka mitt liv?

det är inga 6-14 tider med hela eftermiddagen ledig. det är ingen "ledig varje helg"-dröm

MEN

nu kommer jag fylla den "upptagna" tiden med roliga saker!

Okej,

jag tror detta var vad som behövdes, lite ventilering och själv-peppande.

Ursäkta för ett förrvirrande och svamligt inlägg men som sagt,

ventilation var det.

Puss och godnatt på er solstrålar